Nationellt programområde hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar omfattar bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt och venösa bensår.

Uppdrag

Programområdet (NPO) samverkar med andra NPO vars arbete berör arbetet i NPO hjärt- och kärlsjukdomar: NPO reumatiska sjukdomar, NPO infektionssjukdomar (insatsområde endokardit), NPO nervsystemets sjukdomar (insatsområde stroke) samt nationella primärvårdsrådet (hypertoni). NPO har fortsatt samarbete med Socialstyrelsen vad gäller den nationellt högspecialiserade vården, samt diskussion om eventuell uppdatering eller revidering av hjärtriktlinjerna 2020, där programområdet blir remissinstans.

Generellt uppdrag för nationella programområden

Insatsområden

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en vanlig kronisk sjukdom med stor påverkan på mortalitet och livskvalitet, men som också medför stora samhällskostnader. Många patienter har upprepade vårdtillfällen och rör sig fram och tillbaka mellan primärvård och sjukhusbaserad vård, och vissa blir aktuella för palliativ vård vid livets slutskede. Det finns fortfarande stora regionala skillnader i användandet av såväl första som andra linjens behandlingar

Det övergripande målet är att öka livskvaliteten och minska behovet av sjukhusinläggningar, genom att bättre identifiera patienter i behov av andra och tredje linjens behandlingar, öka möjligheterna för egenmonitorering och egenvård, samt förbättra och tydliggöra samverkan mellan primärvård och sjukhusbaserad vård. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp del 1 är framtaget och del 2 (kronisk fas) ska tas fram under 2022.

Vårdförlopp hjärtsvikt nydebuterad

Hypertoni

Globalt sett är hypertoni den viktigaste riskfaktorn för förtida död. Risken för hjärt-och kärlhändelser ökar exponentiellt med ökande blodtryck, utan någon tydlig tröskelnivå. Ungefär hälften av Sveriges befolkning har fått hypertoni före 65 års ålder. I Sverige är blodtrycksomhändertagandet betydligt sämre än i andra jämförbara länder. Endast en av fem personer med hypertoni har tillräckligt väl behandlat blodtryck, jämfört med till exempel i Kanada där andelen är två av tre. Det övergripande målet är förbättrat omhändertagande av personer med hypertoni.

Kritisk benischemi

Det finns ett stort behov att förbättra omhändertagandet av patienter med benartärsjukdom (BAS). Det är en folksjukdom som 20 procent av befolkningen över 60 år lider av, varav drygt en procent har det mest avancerade stadiet; kritisk ischemi (KI). Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp har tagits fram.

Vårdförlopp kritisk benischemi

Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom, där den vanligaste är kranskärlssjukdom. Ett antal vårdriktlinjer för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är framtagna.

Sekundärprevention vid perifer arteriell sjukdom

Sekundärpreventionen vid perifer arteriell sjukdom (PAD) uppvisar stora kvalitetsbrister och variationer i Sverige. Förutom en hög dödligheten är PAD ett tillstånd förknippad med nedsatt livskvalitet och risk för allvarliga komplikationer som medför stora kostnader för sjukvården och stort lidande för patienten (till exempel amputation). Det saknas idag nationella riktlinjer eller nationella vårdprogram för denna patientgrupp.

Venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår

Patienter med venösa bensår remitteras för sällan till behandling av sina varicer, och många patienter går med sina potentiellt botbara bensår i decennier. Riktlinjerna för vem som ska behandlas för varicer varierar stort i landet. Målet är att implementera nationella riktlinjer för patientgruppen så att de snabbt kommer till bedömning för varicerbehandling. Ett nationellt vårdprogram samt ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp har tagits fram.

Vårdförlopp och vårdprogram venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår

Aktuellt

Kunskapsstöd

De kunskapsstöd som programområdet har tagit fram hittar du via länken nedan.

Kunskapsstöd hjärt- och kärlsjukdomar

Arbetsgrupp kunskapsstöd

En nationell arbetsgrupp har i uppdrag att samordna programområdets arbete med kunskapsstöd.

Kontaktperson: samma som för programområdet

Ordförande: Björn Agvall, distriktsläkare, forskning och utveckling (FOU) Halland, Södra sjukvårdsregionen

Ledamöter och kontakt

Värdskap

Sjukvårdsregion Mellansverige

Kontaktperson och processledare

Susanna Ingendoh

susanna.ingendoh@akademiska.se

Ordförande

Martin Risenfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, Västra sjukvårdsregionen

Ledamöter

• Mattias Karlsson, specialistläkare thoraxkirurgi, Norrlands Universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen
  
• Kristina Hambraeus, specialistläkare hjärt- och kärlsjukdomar, Falu lasarett, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Birgitta Sigvant, specialistläkare kärlkirurgi, Centralsjukhuset Karlstad, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Tomas Jernberg, överläkare, Hjärtkliniken Danderyds sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Björn Agvall, distriktsläkare, forskning och utveckling (FOU) Halland, Södra sjukvårdsregionen
• Jan-Erik Karlsson, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Erik Rydberg, specialistläkare kardiologi, Skånes Universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen

Nationella kvalitetsregister finansieras via en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och staten. Inom hjärt- och kärlsjukdomar finns dessa nationella kvalitetsregister:

• Nationellt kvalitetsregister för kateterablation
• Nationellt register för hjärtintensivvård, kranskärlsröntgen, PCI, hjärtkirurgi och sekundärprevention (SWEDEHEART)
• Nationellt Hjärtsviktsregister (RiksSvikt)
• Svenska PAH & CTEPH-registret (SPAHR)
• Nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi (Swedvasc)
• Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar (SWEDCON)
• Nationellt kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår (RiksSår)

Till nationella kvalitetsregister inom hjärt- och kärlsjukdomar