Infektionsdiagnostik

Laboratorieanalyser används i samband med majoriteten av medicinska tillstånd för att ställa diagnos och ge rätt behandling. Detta gäller inte minst akuta infektionssjukdomar. Ändå varierar svarstiderna för många mikrobiologiska analyser kraftigt mellan olika platser i landet.

Bakgrund

Laboratorieanalyser används i samband med majoriteten av medicinska tillstånd för att ställa diagnos och ge rätt behandling. Detta gäller inte minst vid akuta infektionssjukdomar. Att få analyssvar i tid är en viktig faktor inte bara för att optimera vården för den enskilda patienten, utan också för att förhindra smittspridning, minska antibiotikaanvändning samt optimera användningen av tillgängliga vårdplatser. Ändå varierar svarstiderna för många mikrobiologiska analyser kraftigt mellan olika platser i landet.

Övergripande syfte och mål är att ta fram rekommendationer för svarstider för vissa akuta mikrobiologiska analyser och därigenom möjliggöra mindre skillnader i svarstider mellan och inom regioner. Med svarstid avser vi tid från provtagning tills svaret är den ansvarige klinikern tillhanda. Rekommendationerna gäller akuta analyser vid allvarliga infektioner, exempelvis misstänkt hjärnhinneinflammation, sepsis, njurbäckeninflammation, legionellainfektion, pneumocystis jiroveciiinfektion, tuberkulos, invasiv svampinfektion och malaria.

Uppdrag

En nationell arbetsgrupp ska:

1. Utvärdera studier om sambandet mellan ledtider för mikrobiologiska analyser och patientutfall, antibiotikaanvändning, smittrisker, vårdtider och hälsoekonomi, samt utvärdera internationella riktlinjer för svarstider. Arbetet sker i samarbete med värdskapets HTA-enhet och hälsoekonomer.
2. Ta fram rekommendationer för svarstider baserat på Kloka Kliniska Val, det vill säga de undersökningar som innebär patientnytta.
   
3. Föreslå åtgärder för förbättring av svarstider. Beroende på lokala förutsättningar som geografiska avstånd kan man till exempel optimera provtransporter, alternativt utvidga tillgängligheten till decentraliserad mikrobiologisk diagnostik och därigenom kompensera för begränsade transportmöjligheter.
4. Ta fram uppföljningsmått på nationell och regional nivå för att kunna mäta effekterna av rekommendationerna, med kartläggningen som utgångspunkt.
5. Ta fram en förvaltningsplan för rekommendationerna.
   

Aktuellt