Hörselnedsättning audiologi

Audiologi innebär hörsel- och balansrubbningar. Inom området utreds, diagnostiseras och behandlas hörselnedsättningar via specialister (audiologer och audionomer), ofta i form av hörseltester (audiogram) och rehabilitering med hörhjälpmedel.

Bakgrund

Hörselnedsättning är ett vanligt hälsoproblem som ökar i alla åldersgrupper. En arbetsgrupp ska göra en genomlysning av området samt ta fram kunskapsstöd för enhetlig diagnostik, behandling och uppföljning.

Uppdrag

Pågående arbeten:

Cochleaimplantat hos vuxna

En nationell arbetsgrupp ska undersöka nyttan av två cochleaimplantat (CI) hos vuxenimplanterade jämfört med ensidig implantation.

Grav hörselnedsättning

Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för grav hörselnedsättning är framtaget och ska nu revideras.

Vårdförlopp grav hörselnedsättning

Hörapparat

Väntetiden för utprovning av hörapparat är ett till tre år i tolv av landets 21 regioner. Endast fem regioner kan erbjuda en första besökstid inom vårdgarantins 90 dagar. Det finns alltså stora ojämlikheter i tillgänglighet för denna behandling. God hörselfunktion har stor betydelse för folkhälsan. En obehandlad hörselnedsättning är dels ett funktionshinder, dels en allvarlig riskfaktor för social isolering och ökar kognitiv belastning. Behandling av hörselnedsättning är identifierad som en av de mest effektiva åtgärderna för att förebygga demenssjukdomar. En nationell arbetsgrupp ska skriva en rekommendation för en resurseffektiv utprovning av hörapparat.

Hörselasymmetri

Ett kliniskt kunskapsstöd för utredning av hörselasymmetri hos vuxna är framtaget.

Hörselasymmetri, 1177 för vårdpersonal

Hörselscreening hos nyfödda

Syftet med hörselscreening av nyfödda är att identifiera permanent hörselnedsättning och erbjuda tidig hörselhabilitering för att optimera förutsättningarna för psykosocial, kommunikativ och språklig utveckling.

Internationella riktlinjer rekommenderar hörselscreening av nyfödda, och att alla barn, oavsett typ och grad av hörselnedsättning, bör omfattas av tidig diagnostik och habilitering. Sverige har haft nationell hörselscreening av nyfödda sedan 2008 och det har lett till att majoriteten av barn med medfödd habiliteringskrävande hörselnedsättning identifieras i neonatalperioden. Barnet kan därmed ges möjlighet att lära sig höra med hörapparater och cochleaimplantat under sitt första levnadsår.

Hur hörselscreening och uppföljning är utformad varierar över landet och det saknas ett enhetligt nationellt screeningprogram. Den nationella arbetsgruppen ska anpassa nationell riktlinje till aktuell internationell riktlinje för hörselscreening av nyfödda.

Den nationella riktlinjen ska anpassas till internationella riktlinjer för nyföddhetsscreening av hörsel.

Ton- och talaudiometri

Ton- och talaudiometri är två grundläggande metoder för hörselmätning som kompletterar varandra. Tonaudiometri mäter hur svaga ljud du kan uppfatta, medan talaudiometri visar hur väl du förstår tal i miljöer med och utan bakgrundsljud. En nationell standard ska tas fram.