Hörselnedsättning otokirurgi

Otokirurgi används för att behandla konduktiv hörselnedsättning, vilket innebär att ljud inte kan färdas effektivt genom ytterörat eller mellanörat till innerörat. Otokirurgi kan till exempel innebära operation av hål i trumhinnan, insättning av ventilationsrör (PE-rör), proteskirurgi vid sjukdomar som otoskleros, eller cochleaimplantat för svår hörselnedsättning.

Bakgrund

Fler personer förväntas få en hörselnedsättning, eftersom vi får en allt större andel äldre människor i Sverige. Teknikutvecklingen inom området går framåt och därmed ökar behovet av kunskapsunderlag för enhetlig diagnostik, behandling och uppföljning.

Uppdrag

Pågående arbeten:

Benledningshörapparater (BCD)

Benledningshörapparater omvandlar ljud till vibrationer som skickas via skallbenet till innerörat, vilket gör dem särskilt användbara för personer med ledningshinder, kombinerad hörselnedsättning eller ensidig dövhet. En benledningsapparat placeras utanför örat och hörselgången och kräver oftast ett kirurgiskt ingrepp. Det är en benförankrad hörapparat som sitter fast på skallbenet antingen med en inopererad titanskruv, en magnet eller med ett plåster.

En nationell arbetsgrupp ska definiera indikationer samt ge vägledning för behandling med benledda hörselsystem som en del i hörselrehabilitering för vuxna och barn med hörselnedsättning.

Otoskleros

Otoskleros är en ärftlig öronsjukdom som innebär att det bildas onormalt ben i mellanörat, vilket gör att stigbygeln (kroppens minsta hörselben) växer fast och blir orörlig. Detta förhindrar ljudvibrationer från att nå innerörat och leder till en långsamt tilltagande hörselnedsättning

Ett nationellt vårdprogram för otoskleros är framtaget. Det ska revideras om omarbetas till kliniska kunskapsstöd.

Nationellt vårdprogram för otoskleros, 1177 för vårdpersonal (PDF)